Gökotta 1/5 2008
 

Kristi Himmelfärdsdag och 1:a maj samma dag - ett unikt sammanträffande. När hände det senast?

Gökottan hölls detta år inomhus. Det har hänt tidigare, men är ovanligt. Trots detta var stämningen inomhus god. Det var varmt och skönt och en sprakande brasa gjorde det inte sämre. Många hade traditionsenligt mött upp till gökottan och till de trognaste besökarna hör Svea Jonsson och Sven Henriksson. Den sistnämnde har inte missat en enda gökotta på 62 år. Sven berättar att från 1946 – 1955 hölls gökotta utan präst. 1956  blev det gökotta med kyrklig anknytning och det var kyrkoherde David Oreland som höll denna första predikan på Vättabergets topp.

Vid årets gökotta stod vår egen kantor Anne-Lise Lindberg-Sjödin och maken Paul Sjödin för det musikaliska. Förutom psalmsången fick vi också lyssna till dragspelsmusik av inhemska kompositörer.

Pastor Stefanos, en härlig präst, som ibland behövde assistans för att hålla sig till ritualen, talade i sin predikan om vikten av att ta vara på vardagsglädjen och lyckan över att vi har varandra. Vi glömmer ofta bort att avståndet till sorg och ledsamheter kan vara kort, så det gäller att ta vara på nuet och glädjas åt det vi har.

Efter den avslutande välsignelsen var det dags för kaffe. Det bjöds rikligt på både smörgåsar och kaffebröd och glädjande nog kunde detta intas på altanen. Gud var nådig och bjöd på ett underbart väder med sol och värme och till detta den vidunderligt vackra utsikten över Indalsälven.